Milo har vaknat för första gången. I natt tror jag han vaknade 4 gånger och en gång bajsade han ner sängen (det var SKIT kul tyckte Milo & trodde det var morgon!). Kände mig som en zombie mama när jag sprang o letade nappar mitt i natten och inte fick upp förpackningen på dom nya napparna och yr vaken från 40 minuters sömn och jävligt kissnödig. Men skiter i toaletten och samlar nappar att ha brevid mig i beredskap om det blir någon mera napphysteri under natten. har inte tid att kissa tänker jag. Måste få sömn, sömn sömn.. (Ja, en karl finns det ju oxå. Men nu var det hans tur att smaka på en nära döden upplevelse så jag klandrar honom inte för att han låg på latsidan inatt.) En timme senare var napphysterin i gång. Milo var hysterisk. Nappen var borta och snuttefilten hade jag i min yrvakenhet lagt mig på. Det var livat i stugan.

Har tillbringat tiden på stan i dag, strosat, köpt en jacka. Fått ångest över att jag köpt en jacka. Sett när katten ramlade i badkaret när Milo och D låg där i. Kissade nästan på mig av skratt. Ut kom en blöt katt och det var ju en himla tur att jag inte blev lika blöt i byxan som katten var i pälsen. (Och jag har inte ens fött barn) - Hahaha!


Nattis