Började morgonen med att kliva på mina glasögon som gick i tre bitar. Inte ens karlsson klister kan rädda dom nu. Satte på kaffebryggaren som gjorde på tok för svagt kaffe. Det måste varit i brist på synnedsättningen jag hade under tiden jag gjorde kaffet. Linserna hade jag inte hunnit sätta på mig. Jag är typ helblind och behöver vitkäpp utan dom. En livlina. Bytte blöja på Milo och klev sedan i blöjan med mina nytvättade bästa sockor. Som att kliva i en rengöringssvamp dränkt i vatten dessvärre var det ju inte vatten jag klev i - utan kiss. Bytte strumpor & drack upp vatten kaffet och lekte do do do med Milo. Han gapskrattar när jag säger dododo. Sminka sig och säga det samtidigt är lite utav en slags konst för att inte råka fylla i det ena ögon brynet tjockare än det andra eller mascara i ögat. Det har hänt. Håret hinner jag inte ens borsta för då är dododo tråkigt och den där roliga ringen som han kan leka med ensam i 3 minuter är borta. Så jävla gone. Letar tills han blir galen och inte ens vill ha den så jag skiter i håret  och i den där förbannade skit leksaken tänker jag och tar fram toffsen som katten snott och lagt i sin matskål. Det går bra nu. "Snart är mamma klar Milo, mamma vill se mänsklig ut. Litegrann. Den här är rolig."

Fick titta i tre affärer innan det var dags att ta vagnen och köra hem. Milo var förbannad och jag hade en blöja kvar. Under dom där tre tittarna i affärerna jag fick gå i emellan skötborden gav jag honom nappen och gjorde grimaser och funderade ut hur jag skulle kunna komma till närmsta skötbord.. Tänder. Det är typ skit många till som komma fram och under den tiden känns det som om att jag behöver blöjor. Massa blöjor, anti-röd-i-rumpan-salva och alvedon. Måste hitta leksaken - NU!