Milo har råkat utför sin första bajs sjuka i sitt liv. Det är inte tänderna eller maten. Det är bajs sjukan. Jag byter 7 bajsblöjor om dagen. I natt var jag så jävla trött när det var dags för mat att jag halkade på en nappflaska som låg på golvet och dog nästan. Kunde ha gjort det iallafall. När det blev morgon ser jag att katterna vält ut all sin mat på golvet och vatten skålen och ätit upp Milos kex. Jaha. Damsugaren är ju så jävla kass så jag fick sopa, sopa, sopa.. OCH torka. Milo slängde ut sin havregröt på golvet och mig. Det var ju dock inte det enda jag möttes utav - jag mötte mig själv som en grå, trött med dom torraste läpparna jag nånsin haft. Sminket sen gårdagen satt kvar. Jag orkade inte. Ibland önskar jag att jag kunde gå till ICA och köpa ett paket sömn istället för att köpa extra mycket kaffe som har någonslags duracell effekt på mig för en stund. sen är jag där igen - i zombie landet.

Har i veckan kommit underfund med att jag är tillsammans med en man som är exakt lika tokig i teknik som Fredde i solsidan. Jag kan inte kalla mig själv mickan -  jag är LÅNGT i från där. Jag skulle inte orka träffa tjejerna varje dag, klä mig i skyhöga klackar eller klä mig som jag är "fit for fight" varje dag. Nånting vi är rätt lika på är väl kanske reahysterin. Jag kan rean överallt. Jag ser rea skyltarna på mils avstånd trots att jag är närsynt som fan.